Frivilligt Idoltittande, gör det inte till en vana

Ikväll tänker jag faktiskt frivilligt slå på kanal 4 och Idol. För att önska att jag satt i en annan soffa och för att temat på musiken idag är helt underbart. Och just nu för att Calle valde att sjunga It's not unusual som bara skriker av minnen från en period på hemmet. Där jag och Karro stod och vrålade den låten i Singstar, något påverkade och låtsades som om det inte fanns en morgondag.

Jag har ikväll insett att mitt förhållande med Matilda måste få ett slut. Jag kommer inte klara av leva en lögn, därför tror jag att det är den bästa lösningen för båda parter.
Erik har precis sjungit och på strax över en minut så har han sett till att jag nu är mer heterosexuell än vad som är möjligt. Men bara för Erik för han ska sjunga den låten han sjöng ikväll i resten av mitt liv.
Om det mot all förmodan inte skulle vara möjligt så inser jag i skrivande stund att Mariette skulle duga lika bra.
Om det nu också mot all förmodan inte heller skulle vara möjligt så kommer jag att fortsätta mitt förhållande med Matilda. Tillsvidare. Tills Johnny Depp eller Dr Torres från Grey's Anatomy hittar hem till mig.

Men hur det än kommer att bli så finns ett krav på att dom alltid kommer komma i andra hand, då ingen kan komma före Citygross.

En hel låt. Hur kan man sjunga en heeeeel låt i otakt. Rabih. Han hittade liksom aldrig rätt.
Han ursäkt var att han sjöng lite i otakt, att det inte var hans tema eller låt.
Vadå lite i otakt! EN HEL LÅÅÅT!

Matildas bror Erik tycker att han hellre ska jobba som telefonsvar till en pizzeria.
"aaah tjena det är Idol-Rabih. Lägg din beställning efter pipet jao"

Matilda tycker synd om honom eftersom han inte kommit in i målbrottet än.

Jag tycker fortfarande att han ska bli CIA:s nya förhörsmetod.

Dancing On The Stage Of Memories

På lördag är det 365 dagar sen kvällen som nu blivit en av dom värsta kvällarna i mitt liv.
Dagen efter, veckan efter, månaden efter så kändes det inte alls. Jag levde på min stolthet.
Den dämpade den första tiden av tystnad. Det som tog mig stolthets plats är ångestfyllda sekunder, minuter, dagar, veckor och månader. Nästan 330 dagar fyllda med minnen, skam, önskningar och miljontals tårar i min ensamhet. Jag har aldrig varit så nära dig, men samtidigt så långt ifrån som nu.
Den enda närhet jag har med dig är genom tusentals drömmar där inget är som nu utan som det var då.
Det som fick oss att gå skilda vägar tillslut var inte pågrund av den person som höll oss isär i så många år.
Det var vi själva genom ord som egentligen inte hade med saken att göra. Och inget av det jag sa menade jag.
Ärligt så tror jag inte att du menade allt heller.
Jag har fortfarande inte tappat min syn på dig. Du är fortfarande den jag ser upp till. Du är för mig fortfarande en av dom starkaste människorna jag någonsin träffat och hört talas om.
Min kärlek till dig, min respekt inför den individ du är, är fortfarande lika ärlig och äkta som den varit sen barnsben. Jag kommer alltid ha bilden och känslan kvar när du ser in i mina ögon och jag kan se hur stolt du är över mig. Jag kan fortfarande känna dina armar runt mig och kärleken och styrkan som du alltid lyckades föra över till mig.
Du fyller år imorgon och jag har funderat i flera veckor på om jag ska skicka iväg ett sms.
Modet sviker mig. Så grattis. Jag hoppas du mår bra och att du får en underbar dag.
Jag tänker på dig och saknar dig. Jag älskar dig ännu mer.



Sista dagen för veckan på Lättings imorgon men som det känns just nu så kommer jag nog inte vara kapabel till att kliva upp och ge mig iväg. Måste hem till faster också och hämta upp det jag beställt. Men allt lutar åt en dag under täcket och det orkar jag inte heller. Taskigt läge liksom. Någon som har nått annat förslag så mottages det med ett leende?


Leave that light on

Dagen bjuder att jag försover mig och repning av forumteatern som vi börjar spela nästa vecka och över en månad framåt.
Sen är vi inbjudna av Folkteatern att gå och kolla på deras senaste uppsättning En bög En turk En chilenare. kan blir intressant. Sen hem till faster och lämna lite pengar sen hem. Låter som om att jag har fullt upp men allt detta är klart runt 16 vilket egentligen är på tok för tidigt då det kommer återstå för många timmar innan jag kan gå och lägga mig.
Natten har varit vidrig på många sätt och därför ser jag absolut inte fram emot att gå och lägga mig igen.

Startar dagen med Beth Hart och en låt som oftast gör lite för ont att lyssna på men som jag inte kan hålla mig ifrån.


Stay with me

Och tre timmar senare så har mitt maniska städtåg tagit en paus.
Man säger ju att om man har kaos på insidan så blir det oftast kaos på utsidan, vilket jag absolut håller med om.
Men ett kaos på insidan som man försöker reda ut genom att försöka göra allt prydligt och perfekt på utsidan är då fan så mycket jobbigare. Då man kan se minsta lilla detalj som ett gigantisk störningsmoment som snabbt måste fixas i hopp om att insidan hinner med. Jag kan hålla med om att det låter som en helt orealistisk sak, då det faktiskt är det, men i ren desperation så drar man i minsta lilla tråd man kan hitta eftersom man oftast inte kan se om det kommer komma en ny chans.
Jag tror det är just dom där detaljerna som får mig att bli så pass manisk som jag blir angående städning.
Jag vet inte hur jag ska hantera mitt inre kaos och ser då städning som ett alternativ eller snarare en chansning på inre frid eftersom dom där detaljerna omöjligt kan ta slut. Det finns alltid någonting man kan ändra på. Rätta till. Ta in nya saker och ta ut gamla. Allt för att få det att kännas perfekt. Lika perfekt som en rak linje.
Det går nog i och för sig hand i hand med mina tvång.
Därför har jag alltid blivit så förbannad på människor som sagt till mig att jag skulle må så mycket bättre bara jag hade det rent och snyggt runtomkring mig. Dels för att jag oftast mår mycket sämre om jag blir sådär manisk eftersom jag kan hålla på i timmar utan att ens komma i närheten av att bli nöjd och människor som är i närheten kan få höra både det ena och det andra eftersom minsta ord dom säger till mig stoppar upp mig i mitt tänkande om vad nästa steg till perfektion kan vara. Sen har det givetvis mycket att göra med att jag är uppväxt i ett hem som var mer perfekt än ett hem tagit ur en katalog, där minsta pinal var tvungen att vara mer än perfekt för din egen överlevnad. Bara en typisk svensk familj. Där mannen allt som oftast var klädd i kostym och kvinnan med perfekt hår och fina kläder. Två barn med extremt rena kläder och väldigt väluppfostrade.
Det är fascinerande hur en perfekt utsida kan göra att människor helt blundar för allting annat.
För när jag tänker tillbaka så fanns det miljontals tecken på att ingenting stod rätt till hemma hos Familjen Bäckström. Bara ett sådant uppenbart tecken som synliga blåmärken som inte kunde komma från en vanlig lek eller barn som ryggade tillbaka och satt upp händer för ansiktet bara för att någon kom fram emot en lite för snabbt.

Så jag tror att det har med det att göra också. Om min familjs perfekta utsida kunde lura en hel värld i 15 år så kanske min strävan efter en perfekt utsida gör så att mitt inre kaos börjar tro att ingenting är fel.
För hur svårt kan det vara egentligen? Jag har en väldigt bred utbildning inom just det att blunda, stå rak i ryggen och skapa den verklighet som passar bäst för att inte störa någon annan.
Den familj som jag växte upp i är fysiskt borta nu vilket gör jobbet ännu hårdare då jag inte har någon som ger mig order på hur jag ska stå, gå och prata.
Men jag har under 15 år fått lära mig hur man överlever. Jag vet inte om det är ett bra sätt att leva på.
Om min syn på hur man överlever är rätt, men jag vet inget annat.
Och så länge ingen annan kan öppna en dörr och släppa in mig till ett helt annat levnadsätt så är alternativen tyvärr inte så många.


En låt som för mig betyder en önskan om något verkligt


Send Someone To love Me

Blev ingen träff med W. Jaja. Vifta bort vifta bort. Jag förvisar mig själv till köket och till mutanterna som skapats av all disk. Förhoppningsvis så försvinner alla tankar och ord jag har genom att städa på det besatta och sjukliga sätt jag har.




Misärens bostad Vs Me

Jag hatar verkligen min lägenhet i nuläget! Den börjar se ut som lägenheten jag hade när jag bodde i Forsbacka.
Äcklig, stökig, vidrig, disk som tagit över köket, saker överallt. Ingenting är på sin plats. Kläder som legat i tvättmaskinen som säkert blivit tvättat i alla fall två gånger utan att hängas upp.
Nu tänker ni säkert "Men det är väl bara att börja städa då?".
Så tänker jag med. Men jag vet inte vart jag ska börja, hur jag ska göra eller om det kommer finnas något slut på det. Jag tvivlar starkt. Det har kommit till den punkten att pedanten i mig fått en kortslutning och gett upp.
Hade bestämt mig för att ta tag i det här innan W kommer och hämtar mig vid åtta men likt förbannat hamnade jag i soffan. Jag kommer aldrig till skott. I och för sig för det ju något gott med sig eftersom jag inte vill gå in i köket vilket resulterar i att jag inte kan laga någon mat. Då slipper jag ångesten över att jag stoppar i mig något.
Ännu en fixidé från den gamla goda tiden som tittat förbi för att säga hallå. Awesome! Irooooooniiiiiii!
Fest på lördag. Trillar väl in en sisådär 20-30 personer vilket absolut inte ger mig mer stress över hur misärens egna bostad ser ut. Iroooooooooniiiii!

Jag kommer som inte ur soffan då jag försvinner in i musiken hela tiden. Har hamnat i Infected Mushroom träsket igen.
Nooooot goooood!

Eller varför inte lite Me first and the gimme gimmes, Goldfinger eller kanske Smash Mouth version av why can't we be friends.
Ska är förmodligen den underbaraste musikgenre som finns.


Det blir inge gröt!

Elin lämnade en kommentar om att det var dags för lite äppelmos MED gröt och dags att skriva blogg igen.
Kommer inte äta äppelmos med gröt. Kommer aldrig äta äppelmos med gröt. Möjligtvis äppelmos men gröt är ett av djävulens påhitt och det fyller ingen somhelst funktion förutom att det är äckligt.
Glass står konstigt nog på menyn idag. Vienetta. Tackar gud för laktostabletter!
Dock jobbigt att sitta och äta det med en tesked, vilket jag i princip får göra med all näring efter händelsen i förrgår. Det tar fööör lång tid att äta allting så tillslut känner jag mig som ett äckligt matvrak som det inte finns något stopp på. Känns som det är tusen ansikten runtomkring mig som skriker massa nedvärderande ord till mig.
Men det var roligt att träffa på Thompen igår och han frågade vad jag har gjort med mig själv eftersom jag blivit så mycket mindre. Så vad det nu är jag gör så verkar det fungera. Awesome!

Livet är väl mest on hold igen efter iförrgår. Det får vara så. Jag vet liksom inte vad jag kan göra.
Längtar som fan till lördag då jag och Elin ska ha våran Halloweenfest. Då kommer förhoppningsvis allt det här försvinna tusen gånger om.

Så som sagt. Det blir inge äppelmos med gröt. Jag kommer fortfarande äta den utan. Då jag kan äta med något större än en tesked vill säga.

Lite nostalgimusik i form av Me first and the gimme gimmes slår aldrig fel

Äppelmos UTAN gröt!

Jag satt och funderade nyss på vad jag ätit idag och kom på att det varit tomt i kistan sen igår.
Öppnade kylskåpet och insåg att jag var tvungen att koka pasta eller någonting eller gå och köpa hämtmat för att bli mätt. Nästan 40 graders feber och ont i kroppen gjorde att det kändes som ett för stort uppdrag.
Men jag såg äppelmoset jag fått av W och det var inte så tokigt.
Bara att öppna locket, ta en sked och börja äta. Fiffigt sörru.

Ett besök till doktorn på måndag är väl inte helt fel, eftersom jag va tvungen att komma tillbaka om jag blev sämre igen, men jag var till doktorn i början av veckan vilket kostade mig 150 kronor plus 50 kronor i fakturaavgift vilket gör det omöjligt för mig att kunna gå till doktorn två gånger under samma månad.
Skulle kunna döda för ett högkostnadsskydd. Men det är bara att bita ihop tills det värsta har lagts sig igen sen gå till doktorn nästa månad istället. Finns inte så mycket annat att göra.
Så länge jag inte kan komma och städa hemma hos dig eller kratta löv, kanske tvätta någons bil, du kan betala mig om du vill att jag inte ska tilltala dig något mer eller vara underhållning för en kväll för 150 kronor. Jag är öppen för alla förslag vad gäller underhållning. Jag blir din för en kväll eller vilken tid på dygnet som passar dig.
Jag kan även tänka mig att slänga med ödmjukhet, någon kram här och där och vara allmänt söt och snäll.

Nu tänker jag krypa ner i soffan igen och titta på en av dom bästa filmerna som gjorts.
Good Morning Vietnam



I've spend a long time way down there

Jag orkade inte kolla på Criminal Minds eller äta nudlar, dock blev det soffångest. Med feber. Sällan.
Måste sitta ute på balkongen nu ett tag för jag håller på att brinna upp.
Sitter och pratar med Marianna och inser att jag helst vill boka en one way ticket till Tramonti.
Damn, vad jag saknar allt. Alla kvällar/nätter då vi satt ute under tältet och rökte, lyssnade på musik, pratade och skrattade. Det var guld värt. Ibland är det en ren omöjlighet att titta på alla bilder.
Förhoppningsvis så kommer dom nästa år på ett utbyte.



Ja, imorgon var det fredag. Ser faktiskt inte fram emot den. Matilda är tvungen att jobba och dom flesta jag känner ska ut på krogen vilket jag inte vill och är rädd för att jag ändå kommer göra ändå, eller så har dom något annat planerat. Känner faktiskt för att bara ta det lugnt. Ha en kväll framför tvn. Jag skulle till och med offra mig och kolla på Idol. Men det är så jäkla tråkigt att vara själv bara. Slutar oftast med att jag gör saker jag egentligen inte vill eller har lust med bara för att ha någonting att göra.


Tramonti 09 <3


Att behöva bryta ett mönster

Dagen hade fungerat bra fram tills Katrin ännu en gång kliver över gränsen och hör av sig.
Jag insåg att jag hade två val. Antingen åka hem till henne eller ringa henne och för sista gången säga åt henne att på ren svenska dra åt helvete.
För mitt och kanske hennes bästa med så valde jag att ringa. Jag vet inte om hon förstod den här gången heller.
Jag ångrar inte ett dugg vad jag sa, på vilket sätt jag sa det och skiter i om det blir några konsekvenser av det.

Var på Kompassen och det gick väl sådär. Vi försökte få tag på min handläggare på Soc men hon var inte tillgänglig förens på måndag. Crap!
A tycker att jag behöver komma hemifrån några dagar eller så. Komma bort från min lägenhet och byta miljö. Bryta mönstret jag hamnat i och samla lite kraft. Jag tänker inte ens försöka prata emot henne.
Hon har sååå rätt. Pratade om jag skulle åka till min storasyster i karlskrona men eftersom hon har tre småbarn och jag behöver någon som kan finnas där och lite lugn och ro så skulle kanske inte det vara ett sånt bra alternativ. Sen tycker både hon och jag att jag behöver ha möjlighet att gå till Lättings då det är den enda fasta punkten i min vardag. Så vad kan man göra liksom? Vill verkligen bryta det här nu, innan det blir värre.
Jag kvävs just nu känns det som.

Har fixat hem en säsong av Criminal Minds, så kvällen bjuder på soffångest, nudlar och psykopater.


Deluxe

Tröööööttdeluxe.

Önskar jag hade minst 5 timmar till på mig att sova. Men är redan sen eftersom jag missade bussen och det är föör kallt för att gå, och om ärligheten ska fram så handlar det mest om att jag är lat idag.
Föreställning idag för kommunledningen, och jag hoppas min röst håller. Repliker är väl en sak. Där kan rösten brista litegrann men i sången vill jag helst klara mig.
Sen blir det väl att repa resten av dagen då vi ska ha föreställningar alla dagar i veckan utom måndagar i över en månad, med start om mindre än två veckor. Plus att vi ska repa in en större pjäs under tiden som vi ska försöka ha premiär på innan det här året är slut. Just det. Vi har ju två andra föreställningar 5-6 november tror jag det var också.
En i Gävle och en i Söderhamn.
Just nu känner jag att jag har tagit på mig liiite för mycket, men jag kan inte direkt backa nu.

Sen till Kompassen och sen hem och vänta på att Matilda ska komma hem från en utbildning i Örebro.
Vi har nämligen varit tillsammans 2 år idag och jag har världens bästa överaskning till henne.

Nej, men busa till det och ta nån alvedon och gå till bussen kanske

Tidsfördriv

I ren tristess så slänger jag upp sånt här

Dagens frukost: Ingenting
Dagens motion: Promenad från jobbet sen blir det väl en kvällspromenad med doggen
Dagens väder: Kallt
Dagens låt: Beth Hart - At the bottom
Dagens sämsta: Att min hjärna ska ställa till det för mig
Dagens bästa: Repning av pjäserna gick bra idag
Dagens måsten: Jag undviker helst måsten
Dagens planer: Dagen är över och det som är kvar av kvällen bjuder väl på smärta i kroppen
Dagens ont: Någon som vill ge en bit av sin lever till mig?
Dagens mående: Inget speciellt
Dagens klädsel: Jeans och en t-shirt
Dagens frisyr: Svart ryfs
Dagens materiella vill ha: Strumpor och ett par hörlurar
Dagens längtan: Criminal Minds 00.30
Dagens fundering: Kommer min dröm gå i uppfyllelse?
Dagens beroende: Inget
Dagens tråkigaste: Att oftast som oftast bara sitta

Stava ditt namn utan några A:
lex

Är du nöjd med året 2009?
Stundvis

Är du singel?
Nej

Vad är ditt favoritnummer?
105

Favoritfärg/färger?
Svart, röd, vit, blå

Hatad färg/färger?
Rosa

Vad lyssnar du på?
Beth Hart

Är du nöjd med ditt liv just nu?
Nej

Vart önskar du att du var nu?
På ett ställe där jag trivs

Vad borde du göra just nu?
Få ur tummen ur arslet

Kan du blåsa bubblor?
yes sir indeed

Kan du nå dina fötter med raka ben?
joråsatte

Kan du skruva tungan?
yes

Kan du flaxa med näsvingarna samtidigt som du pratar?
Ja, vad det nu skulle vara bra för

Har du någonsin velat bli läkare? 
Ja. Rättsläkare 

Tror du på Gud?
Ja

Vill du bli en brandman?
Nej

Vad drack du senast?
Julmust

Vad tittade du på senast på TV?
Grey's anatomy

Vem pratade du senast telefon med?
Melinda

Vem ringde dig senast?
Melinda

Vem sms:ade dig senast?
W

Har du några tatueringar?
Ja, 8 st

Har du rakt eller lockigt hår?
lockigt.

Är du glad?
Jag kan vara

Är du piercad någonstans?
Ja, i läppen


Vad har du för planer för ikväll?
Ta en promenad med doggen, vänta på att Matilda ska komma hem och kolla på Criminal Minds <3

Hatar du folk som ljuger?
För det första så är ordet hata ett för starkt ord att använda i många avseenden, sen beror det helt på varför person i fråga ljuger

Föredrar du "mjuka" eller "tuffa" tjejer?
En variation är bra

Föredrar du blonda tjejer eller brunhåriga?
Brunhåriga

Har du gjort något som du inte kommer kunna förlåta dig själv för?
Som jag känner nu, men jag hoppas att jag nån gång kommer kunna göra det

Vad vill du bli när du blir äldre? 
Ingen aning. Jag vill ha ett körkort, rena och hela strumpor och ett jobb. 

Har du nånsin kysst två personer på samma kväll?
Ja

Har du någonsin varit helt förkrossad?
Ja

Har du någonsin velat ha någon fast vetat att du aldrig kan få den personen? 
Ja. Men det löste sig tillslut 

Hur är det mellan dig och dina föräldrar? 
Det finns ingenting mellan mig och mina föräldrar 

Tycker du om ditt liv? 
Jag tycker om att vissa personer finns i mitt liv 

Vad är din favoriträtt?
Fläskkorv med kokt potatis

Vad är din favoritkärleksfilm?
nej tack

Vad tycker du mest om i ditt utseende?
ögonen.

Förlåter du eller glömmer du? 
Både och vilket ofta blir till en nackdel för mig 

Har du mest tjejkompisar eller killkompisar? 
Det är nog ganska jämt 

Har du någonsin masserat någon? 
yes

Vad är du rädd för? 
Oj, det är tusentals saker 

Har någon försvunnit ur ditt liv?
En antal, ja

Har du någonsin haft någon på hjärnan som du bara inte kan släppa? 
jao

Önskar du att du var kändis?
Nej 

Lyssnar du på låtar som får dig att tänka på gammal kärlek?
Ja, men inte för att tänka på en gammal kärlek

Tycker du att killar borde krama tjejer bakifrån oväntat?
Jag tycker man kan göra det oavsett kön

( ) Jag är kortare än 160cm.
(X) Ibland tycker jag att jag är ful.
(x) Jag blir lätt brun.
( ) Jag skulle vilja att mitt hår var av en annan färg.
( ) Jag har vänner som aldrig har sett min naturliga hårfärg.
(x) Jag har en tatuering.
(X) Jag är osäker över mitt utseende.
( ) Jag har haft/har tandställning.
(x) Jag har glasögon/linser.
(X) Jag skulle gå på plastikoperation om det var ofarligt och gratis
(X) En helt okänd person har sagt att jag är snygg.
(X) Jag har mer än två piercingar.
(X) Jag har piercingar på andra ställen än i öronen.
(x) Jag har fräknar.


FAMILJ

(X) Jag har svurit åt mina föräldrar
(X) Jag har rymt hemifrån
(X) Jag har blivit utslängd hemifrån
( ) Mina biologiska föräldrar är ihop
( ) Jag har ett syskon som är under ett år gammal.
(X) Jag vill ha barn nån dag
( ) Jag har barn
( ) Jag har mist ett barn

SKOLA/JOBB

( ) Jag studerar
( ) Jag jobbar
(X) Jag har somnat i skolan/jobbet
(X) Jag har missat mer än en vecka av skolan
(x) Jag har stulit någonting från min skola/arbetsplats
( ) Jag har fått sparken

SKAMLIGHETER

( ) Jag har sagt "lol" i en riktig diskussion
(x) Jag börjar ännu också gråta av Disney filmer
( ) Jag har pissat på mej av skratt
(X) Jag har fört konstiga grisljud när jag skrattat
(X) Jag har gråtit av skratt
(x) Jag har limmat fast min hand i något
(X) Jag har skrattat tills någon form av dricka har kommit ut ur näsan
(X) Mina byxor har gått sönder på en offentlig plats

HÄLSA

( ) Jag föddes med en sjukdom
(x) Jag har fått stygn på ett öppet sår
(x) Jag har brutit ett ben.
(x) Mina tonciller har tagits bort.
(X) Jag har suttit hos läkaren med en vän.
( ) Mina visdomständer har tagits bort
(x) Jag har genomgått en allvarlig operation.
(x) Jag har haft vattkoppor
( ) Jag har haft/har astma

RESANDE

( ) Jag har kört mer än 300 km på en dag.
(X) Jag har flugit
( ) Jag har varit i Ryssland
( ) Jag har varit i Kina.
( ) Jag har varit i Japan.
( ) Jag har varit i USA.
( ) Jag har varit i Afrika.
( ) Jag har varit i Asien.

ERFARENHETER

(X) Jag har tappat bort mig i min hemstad
(X) Jag har sett en "fallande stjärna"
(X) Jag har önskat då jag sett en fallande stjärna
(x) Jag har varit på en offentlig plats i min pyjamas
(x) Jag har tryckt på alla knappar i en hiss
(X) Jag har sparkat en kille mellan benen
(X) Jag har varit i ett casino
( ) Jag har hoppat fallskärm från ett flygplan
(X) Jag har gått "skinny dipping"
(X) Jag har lekt sanning eller konsekvens
( ) Jag har druckit en hel liter mjölk på en timme.
(x) Jag har krockat i en bil
(X) Jag har medverkat i ett skådespel
(X) Jag har träffat någon från internet i det verkliga livet
(X) Jag har fångat en snöflinga på min tunga
(x) Jag har sett norrskenet
(X) Jag har suttit på ett tak på natten
(X) Jag har aprillat någon
(X) Jag har åkt taxi
( ) Jag har ätit sushi
(x) Jag har åkt snowboard

FÖRHÅLLANDEN

( ) Jag är singel
(x) Jag är i ett förhållande
( ) Jag är förlovad
( ) Jag är gift
(X) Jag har varit på en blind date
( ) Jag har blivit dumpad oftare än jag själv har varit den som dumpar
(X) Jag saknar någon just nu
(X) Jag är rädd för att bli övergiven
( ) Jag har varit otrogen i ett förhållande
( ) Jag har skiljt mig
(X) Jag har varit kär i någon som inte var kär i mig.
(x) Jag har sagt att jag älskade någon och ljugit.
(X) Jag har sagt att jag inte älskade någon och ljugit.
(X) Jag har sparat något från ett gammalt förhållande.

SEXUALITET

(X) Jag har varit förtjust i en person av samma kön
( ) Jag har varit förtjust i en lärare
(X) Jag har blivit kysst i regnet.
(X) Jag har kramat en till mig helt okänd person
(X) Jag har kysst en till mig helt okänd person


ÄRLIGHET

(X) Jag har gjort något som jag lovat någon annan att inte göra
(X) Jag har gjort något som jag lovat mig själv att inte göra
(X) Jag har smygit ut utan lov
(X) Jag har ljugit om var jag är för mina föräldrar
(X) Jag har en hemlighet som ingen vet
(X) Jag har fuskat i ett spel
(X) Jag har struntat i ett prov/tenta


DÅLIGA TIDER

(X) Jag har druckit alkohol.
(X) Jag har provat någon typ av drog
( ) Jag dricker mig berusad mer än en gång i månaden
( ) Jag kan inte svälja piller.
(x) Jag har blivit diagnoserad med depression
( ) Jag tar mediciner mot depression
( ) Jag har anorexi och/eller bulimi.
(x) Jag har sovit en hel dag utan att ha behövt det
(X) Jag har vaknat gråtande
(X) Jag har somnat gråtande

DÖDEN

( ) Jag är rädd för att dö
(X) Jag hatar begravningar
(/) Jag har sett någon dö.
(X) Någon nära till mig har försökt begå självmord.
(X) Någon nära till mig har begått självmord.


MATERIALISM

( ) Jag äger mer än 5 rap CDn
(X) Jag äger en iPod eller en mp3-spelare.
( ) Jag har en ohälsosam relation med anime/manga.
( ) Jag äger många dyra designerväskor.
(X) Jag äger något från H&M
( ) Jag samlar på serietidningar.
( ) Jag äger något från Benetton.
( ) Jag äger något jag köpt på E-bay/tradera
(X) Jag äger något från Diesel


RANDOM

(X) Jag kan sjunga så att andra kan lyssna på det
( ) Jag har stulit en bricka från en snabbmatsrestaurang
( ) Jag har lätt för att öppna mig för nya människor
(X) Jag ser på nyheterna
( ) Jag dödar inte insekter.
(X) Jag svär ofta
(X) Jag sjunger i duschen (ibland)
( ) Jag är en morgonperson.
( ) Jag betalade för min rington.
( / ) Jag är petig med grammatik.
( / ) Jag är en sportfanatiker.
( ) Jag tvinnar mitt hår mellan mina fingrar.
( / ) Jag är bra på att baka
( X) Min favoritfärg är vit, ljusröd eller ljusblå
( ) Jag är kär i kärleken.
(X) Jag skrattar åt mina egna skämt
( ) Jag äter snabbmat varje vecka
( ) Jag är bra på matematik
(X) Jag tror på spöken.
( ) Jag kan inte sova om det finns en spindel i rummet
(X) Jag är väldigt kittlig
( ) Jag älskar mörk choklad.
(X) Jag spelar dataspel och/eller Playstation-spel
(x) Jag är bra på att minnas ansikten
( ) Jag är bra på att minnas namn
(X) Jag har ingen aning vad jag vill göra med resten av mitt liv


Reaktioner

Jag förstår inte varför jag ska reagera så starkt på vissa saker, som någon annan antagligen inte ens skulle märka. Vissa ord eller en viss uppbyggnad av en mening kan skapa kaos i huvudet på mig och jag får världens klump i magen. Som nu ikväll. Ett simpelt sms får mig att vilja gå under jorden och aldrig komma tillbaka. Jag tänker inte skriva vad det stod, men det är så jävla jobbigt att leva med att inte veta hur man beteer sig eller hur man ska tolka saker i det sociala livet. Det är så många saker jag bara inte kan förstå, så det handlar inte om att jag spelar dum eller något annat.
Prova själv att leva varje vaken minut med att försöka tolka vad människor menar vissa gånger eller att ett enda tonläge kan få dig att vilja hoppa från en bro.
åååh! Jag blir bara så frustrerad att något sånt här litet ska förstöra en hel kväll, eller inte förstöra, men skapa sånt jäkla kaos i huvudet på mig så jag knappt vet vart jag ska ta vägen!

Tänk om man någongång kan få lära sig allt man missat under uppväxten och kanske få leva ett relativt normalt liv, med någon eller några man kan få kalla typ sin egen familj. Inte skapa min helt egna.
Utan att man ska kunna säga att man ska umgås med Sin Egna.
Jaja, där kom det där önsketänkandet igen som är rent åt helvete, som jag avskyr då det är helt hopplöst.

Nej, men en plastpåse runt huvudet kanske skulle sitta fint. Eller varför inte en permanent minnesförlust?

Det här är ingen rubrik, men man måste skriva något för att kunna publicera och det suger

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


Inspiration

Då det verkar som att jag måste acceptera att jag måste spendera många kvällar och helger ensam, vilket driver mig till vansinne och en smärre ångest så har jag kanske hittat något jag kan göra.
Med undantag för ikväll då jag inte kan sluta skratta åt Ws kommentar om Swedbanks nya lansering.
Trans-kontot.
Underbart!





Har varit lite utav en salong här nu på senkvällen. Matilda och Elin har suttit och fixat typ manikyr/pedikyr blahablahajagfattaringenting med hennes naglar. Det blev fint i alla fall.
Sen hade älsk bestämt sig för att fixa till håret lite och du var ju kungen(jag alltså, om ni inte förstod det)tvungen att ställa upp.
Hon blev jättefin och röd i håret. Hon är i och för sig alltid fin, men hon får som ett helt annat utseende när hon själv tycker det också, och jag blir alldeles varm när jag ser hur hennes ögon ler. Hon är rätt underbar min tjej.
Jag har tragiskt nog, samtidigt som min bror dessutom!, börjat få inte gråa utan vita hårstrån som bara ökar.
Men skjut mig! Som om det inte vore nog liksom. Så nu har jag förintat dom genom att använda en hel flaska hårfärg på dom få centimeter hår jag har, så nu jäklar.

Det finns mycket som jag skulle vilja säga och göra, men så lite och troligtvis ingenting jag kommer att säga eller göra. Mest av allt vill jag fylla mina lungor med luften som fyller hela världen och bara skrika ut det, ge förståelse och få ett gensvar som är det som kommer att göra min fantasi till verklighet.
Men det är tankar, känslor och ord som inte kan komma ut på det sättet det borde komma ut, utan alltid blir till någonting helt annat som inte bör vara där då det tär på den sanning jag önskar mitt liv var.
Med andra ord. Jag blir ensam.


Våga Vägra Gröt!

Har varit hemma hos W ikväll. Det var tyst, ett sådant där lugn som inte betyder lugnet före stormen.
Det var ett hus med teckningar och bilder på kylskåpet, tavlor på väggarna och ja, fint liksom.
Träffade den som hon är gift med också. Han verkade trevlig, och dom var trevliga mot varandra.
Dom/det hade allt som skrämmer mig och som är en totalt outforskad mark för mig.
Jag kände mig helt felplacerad. Finn ett fel med bilden liksom.
Ändå fick jag och har fortfarande en irriterande känsla i mig som jag bara vill ska försvinna.
Det blir inte lika lätt för mig att backa om jag ska ha det där hängandes över mig.

Snart är klockan 00.05. Då får jag pengar. Då kan jag äntligen logga in på banken och betala den här månadens räkningar. Det är verkligen något jag ser fram emot. Allvarligt alltså.
Får se hur det går bara. Jag blir så förvirrad när jag ska göra sånt där.
Har svårt att sära på alla siffror i OCR nummret och hålla ordning på vad som är betalt och vad som ska betalas.
Och blir jämt supernervös över om jag har skrivit in rätt summa som ska betalas på varje räkning.
Jag litar inte på mina egna ögon.

Har upptäckt att Caroline Af Ugglas har gjort ett jäkligt bra jobb med sin skiva där hon gör låtar av Janis Joplin på svenska. Hon sjunger sådär härligt falskt i precis rätt partier och toner.

Tänkte nostalgispela lite Donkey Kong. Tacka vet jag dom gamla hederliga spelen. Så mycket bättre än vad som finns nu. Det är väl vad som ska kunna hålla mig ifrån galenskap då jag är så trött på att vara hemma.
Inte det att jag är trött på det för att jag är ofta så hemma och att jag oftast har väldigt tråkigt, utan jag behöver omväxling. Komma bort någon dag sådär ibland. Variera typ.

Tänkte passa på och fråga om någon därute har en kabeln som man kopplar mellan tvn och konsolen på Nintendo 8-bitars. Är såå irriterad då jag har 4 dosor varav 2 oanvända som ligger i originalplasten, hur mycket spel somhelst, originalförpackningen kvar, ja till och med frigoliten. Så ska en liten kabel fattas.
Så om du eller någon du känner har en kabel så hör gärna av er och släpp mig fri från detta lidande.

Arms tied to the back

Sitter och fantiserar om hur det skulle vara om man var trött så man kunde somna. Orkar inte sitta uppe till 4-5 idag igen. Tänkte om jag skulle skippa i att sova hela dagen imorgon. Varför vet jag inte.
W vill att jag kommer hem till henne och fikar imorgon. Men jag vet inte. Jag är en tönt.
Sen är jag lite så att jag behöver veta saker i alla fall en dag före vad jag ska göra, vilken tid och vart.
Behöver inte vara något direkt speciellt jag ska göra. Jag behöver ställa in mig på det. Det blir kalops i hjärnan och jag blir apstressad av något anledning om jag inget vet. Så det här när man bestämmer en massa kansken, är oftast en dödsdom för mig då jag inte kan tänka på något annat och bara går runt och väntar på hur det kommer bli. Så det är väl antagligen vad jag kommer sitta och fundera på nu inatt.

Nu är Zpike hemma igen. Yeees! Är för tomt och tyst när han inte är här.

Please stay with me, stay with be. Don't leave me alone. Stay with me, make a piece of my pain your own


Tha Day

Som jag misstänkte så vaknade jag nyss. Klockan är snart halv 5 men vad gör det?
Har man ingenting att kliva upp till så fungerar dagararna lika bra för sömn dom nätterna gör.
Det regnar ute idag igen. Inte bara regnar heller. Himlen har öppnat sig och det fullkomligt vräker ner.
Så jag hoppas jag hinner till Bomhus utan att drunkna. Tar hem Zpike inatt med. Skööönt!

Nej, men om man kanske skulle vakna till, ta en dusch och börja röra på sig då?

Sömnlöshet

So. What to do? What to do?

Klockan slår snart 04.00 och jag lider fortfarande av sömnbrist.
Det går inget intressant på tv, och jag har ingenting i filmväg på datorn jag inte sett.
En sak att inte kunna sova men ändå ha någonting att göra, men att sitta och stirra in i en vägg eller ligga i sängen och vrida och vända på sig blir man ju galen på.
Man blir inte mindre frustrerad av att se sambon ligga bredvid och sussa gott, fast hon är i och för sig så söt när hon sover, så ett visst tidsfördriv har jag ju när jag lägger mig bredvid och tittar och lyssnar på när hon andas.
Skulle ha varit skönt med en promenad men det är så satans kallt och regnigt plus att jag har det där tjatet om att jag inte ska anstränga mig för mycket. Jag blev ju inte frisk när jag var i princip sängliggandes i 3 månader förut, så jag förstår inte vad som skulle vara skillnaden nu.
Inte finns det något att städa heller. Det skulle i och för sig behöva dammsugas i hallen med det känns lite för respektlöst gentemot grannarna och Matilda.
Och börjar jag med någonting så kommer jag säkerligen hålla på i flera timmar framöver.

Nej men ja. Så kan det vara.
Hela dagen kommer väl antagligen spenderas i soffan eller sängen alá ZombieDeluxe. Sen blir det nog en tripp till Bomhus. Chilla några timmar och sen ta med Zpiken hem.

En dusch för att fördriva tid lät som en god idé.

Nej

Som jag misstänkte och var rädd för så trillade jag dit den här fredagen också. Abstinensen blev för svår att kriga mot och jag tittade på Idol. Jag är inte besviken. Inte arg. Inte upprörd. Ingenting. Helt tom. Jag har ikväll tappat allt hopp om att Sverige någonsin kommer kunna bidra med något bra.

Samla ihop producentlaget på Tv4, Idoljuryn (utom Anders Bagge), Peter Jihde, regeringen och alla deltagare från årets Idol plus Darin (med undantag för Mariette och Erik) och ta dom till slottet.
Sen störtar vi kungahuset och tar dom med oss i fallet.
Dom bryr sig inte för var och en är en kapitalistisk individ. Sluta tänka på er själva och sätta locket på.
Ni lämnar människor av kött och blod, som är utpekade av Storebror.
Slåss för dom utanför samhället och det svenska folkhemmet, till alla egna företagare, sjukvårdens anställda, städare och för alla med hjärta kvar. Vem fan ska ta sitt ansvar?
Låt oss krossa den svenska monarkin och avskaffa regeringen en gång för alla, mer makt åt folket!
Vi lever efter Robin Hood teorin.
Ta från dom rika, och ge till dom fattiga.


Nihil Lacrima Citius Arescit

Ingen annan har nog någonsin upplevt ett större Hallelujah moment (tack ännu en gång Kirsti!) än vad jag gjorde idag. Har igonerat hela dagen att jag någongång måste sluta och gå en böt, kall och vidrig promenad hem.
Skrev ett sms till W med förhoppning att jag skulle kunna få lifta med henne hem men sms:et ville aldrig bli leverat. För varje minut så ramlade bitar av min förhoppning bort.
Jag började vandra hemåt med gråten i halsen, blödande hjärta och sjöar i mina skor.
Plötsligt så hör jag ett dovt ljud av vad jag trodde var en biltuta och när jag vände blicken uppåt så skymtade jag en bil vid vägkanten. Jag går lite närmare och upptäcker att det var W som hade sett den slagna krigaren vandra där i regnet och stannat för att erbjuda mig skjuts hem. Jag har nog aldrig uppskattat en bilfärd så mycket.

Jag älskar att göra varje minsta händelse till världens största, vilket det i och för sig oftast är för mig.

Fick brev från åklagarmyndigheten idag. Får 4000 kronor i skadestånd för en händelse i somras.
Helt sinnesjukt. Jag är hur nervös somhelst. 4000 kronor är ju liksom huuur mycket somhelst! =/

Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!
Ikväll är det idol! Och sändningen på tvn fungerar denna helg och det slutar alltid med att man hamnar på tv4. Det är som ett beroende. Man känner en viss abstinens som gör att tummen tar över allting och trycker på nummer 4 på dosan. Och du blir alltid påminnd om detta fasansfulla upptåg eftersom alla ska prata om det, och för det matas på med reklam överallt och för att det är så jäääävla dåligt så du inte kan sluta störa dig på det.
Vilket gör beroendet ännu svårare att komma ur eftersom folk livnär sig på negativa saker eftersom det skapar diskussion och för att dom som har svårt att hävda sin sak vågar kliva fram då det är mycket lättare att ta fram det negativa före det positiva.

Så glöm det där med att det finns någon som alltid försöker se det positiva i allt.
Det kan dom inte då dom är negativt inställda inför negativitet.


Jag har under ett långt och stormigt samtal ännu en gång sålt min själ till djävulen i Örnsköldsvik.
Jag blir skyldig ännu mer pengar, det blir ännu mer tjat och bråk men jag är van så kanske är det värt det. För ikväll blir jag mätt, och kan köpa något gott till Matilda. 


Fredag

Ingen feber just nu, men ont som satan. Orkar inte sitta hemma hela dagen.
Blir galen på mig själv.

Lättings
Hem
Sitta
Sitta
Hoppa från balkongen för att ha någonting att göra

Don't point your finger at crazy people!

jgkfffffffffjgdfjg ejr agjrigmcaxkfskfplslfslföclfdöfdkkfldkfldkfldkfdnmjrncerjewfsdäffåfåpgdfgmdjffjjdjfjdhhfdfdjja
Papercut



Örongodis


Slippery Floor

Då var man tillbaka från läkaren. Hade fortfarande feber. Hög sänka. Dåliga levervärden igen. Tog även prover för sköldkörteln och mer för levern. Måste vänta på dom provsvaren.
Efter att kvinnan på labbet hade ignorerat vad jag sa och stuckit mig två gånger i armvecket och två gånger på handleden, utan resultat så följde hon mitt råd att sticka i handen och hör och häpna! Hon kunde få sina miljoner rör med blod.
Fick inte antibiotika och får heller inte äta alvedon, ipren och dylikt nu igen pågrund av levern. Att det ska vara så svårt för den att hålla sig i styr. Så nu kommer jag antagligen bli sinnesjuk av all värk.
Men jag antar att jag fick något att göra under denna helg.
Sen blir det inte bättre av att det är kanon bra väder ute och jag helst skulle vilja åka någonstans och bara hänga, då jag varken har busspengar eller ska överanstränga mig. Ännu en gång. Livet leker!
En cigg och The Refreshments får trösta mig en stund. Tills jag upptäcker igen att jag inte har funnit en anledning till att ta det lugnt i helgen, eftersom jag inte har något annat att göra.

 



Livets Lotteri

Ja, men då var det bara att pallra iväg till läkaren...igen. Är sååå trött på allt som har med sjukvård att göra nu.
Febern har precis stigit över 39 fast jag tagit två alvedon och en ipren. Livet leker.
Det enda positiva med det här är att jag inte blir så dålig förens febern stiger upp till 40 eftersom jag varit så sjuk så länge. Kan i och för sig vara dåligt det med med tanke på att jag inte vilar lika mycket som jag skulle behöva då jag inte känner av febern så mycket. Det som stör mig är att jag knappt kan gå vissa stunder för jag är så yr och håller på att svimma, för att inte tala om det vidriga trycket jag har i huvudet. På samma ställe som förut.
Varför kan det inte hoppa runt lite så man får lite omväxling?
Undra hur många rör blod dom snor idag? Undra vad levervärdena ligger på idag? Eller hur mycket medicin dom slänger på mig. Alltid lika spännande.
Man skulle nästan kunna göra det till ett lotteri. Men blev dock förvånad då jag ska träffa en läkare jag inte träffat förut. Trodde inte det fanns.

Är själv torsdag, fredag och lördag. Kan bli spännande.


Nytt Inlägg

Varit på bio ikväll med Hellan och Matilda. Var på Bronson. Handlar om Storbrittaniens värsta intern Michael Peterson, eller som han kallas Charlie Bronson. Den var riktigt bra. Riktigt skruvad med mycket våld och rent av psykotiska inslag. Precis i min smak.

Vet inte varför detta huvud som jag tyvärr måste ha ska spöka med mig gång efter gång.
Började bli yr strax efter filmen började, pulsen slog för snabbt för mitt eget bästa och andningen var inte den bästa. Blev bara värre och värre och efter att vi gått ut från bion så fick Matilda ta emot mig ett antal gånger då jag höll på att svimma. Det tog oss ett bra jäkla tag att ta oss hem från stan till Andersberg men nu är jag hemma i alla fall. Är fortfarande yr och det känns som jag har feber.
Har i och för sig känt mig konstig hela dagen.
Jag kan inte försöka sova heller då det snurrar mer när jag blundar.
Undra om man ska knarka Criminal Minds? Det är en gudagåva.

Med andra ord: Mitt liv suger getpung på fler än ett sätt idag.

BÄSTISAR


Sleep, or die trying

Detta blir antagligen en sån där ovanligt fantastisk dag, där absolut inget kan gå fel och det riktigt sprudlar energi och glädje ifrån mig. Var god märk ironin.

Har varit vaken sen 04.00 utan att kunnat somna om efter att ha drömt ännu en mardröm.
Jag är inte på bra humör idag, och kommer ej att ta ansvar för mina handlingar.
Jag är skitsur, bitter, trött, extremt hungrig, irriterad och förbannad över att jag är skitsur, bitter, irriterad och extremt hungrig.

Livet leker

Helg snart

Onsdag imorgon. Snart är det helg. Matilda jobbar i helgen. Jag har inte en enda plan. Inte bra.

Har snöat in mig totalt i Kung Fu Panda och ser mig själv som Po, drakkrigaren för tillfället så det är väl framför x-boxet jag kommer spendera dom närmaste timmarna.
Sömn känns inte så aktuellt eftersom dessa mardrömmar aldrig tycks vilja försvinna.

Yo Spratcho Kommer In Med Snow!

Så. Nu har jag äntligen kommit hem efter ha varit och flängt runt.
Den här veckan är en tung vecka. Har ont både fysiskt och psykiskt. Funderar på att dra ner alla perssienner(?) och bara ligga.

Nej, nu bränner magen. Den nog behöver något i den.
Fläskkorv med kokt potatis får det bli. Det är svårt att toppa det!

_______________

åååh. Min mage dör. Men gott var det!
Sitter och väntar på att Matida ska komma hem från jobbet så hon kan knäcka min rygg. Kom kom kom!

Har funderat mycket på hur allt har varit dom senaste dagarna. I uppväxten. Alla intryck. Alla händelser. All smärta. Rädslan.
Mitt hjärta går sönder bit för bit efter varje tanke och efter varje minne. Men det verkar som spärren som alltid finns där har öppnats, så att allt kommer fram.
Det känns som om min hjärna vill att jag berättar bit för bit för någon hur allt började. Och hur allt slutade.
Jag har aldrig gjort det. Jag har det fortfarande undangömt på insidan.
Och jag vet inte vad som är värst?
Att ha allting kvar inom mig eller att bara släppa ut det.
Just nu, i denna sekund så skulle jag vilja börja i någon ände och bara börja prata.
Bara sitta i soffan och ha någon bredvid som lyssnar, försöker förstå och bara finns där.
Jag är rädd för att koka över. Nu när allting bankar på dörren och vill ut.

Julmust

Dagen har varit riktigt tung och lång. Tiden på Lättings verkade aldrig vilja ta slut. Träffade W en stund innan jag gick hem. Bestämde mig direkt efter jag gått därifrån att jag aldrig mer ska prata eller träffa henne eftersom jag skämt ut mig och visat mig svag genom att gråta. Det bestämmer jag mig för varje gång. Så ni märker att det är ett beslut jag inte kan stå fast vid. Men det är jobbigt. Just därför jag oftast inte gråter. Det märks inte lika mycket hur allt är om man visar någon annan känsla.
Kom hem. Det blev som det blev.
Har varit ute och plågat min fot för länge, men jag hittade en kundvagn som jag stoppade mina två sopsäckar med pant i. Fick tillräckligt med pengar så det räckte till cigg, en pizza och två julmust.
Julmust. Det är det enda som är positivt med att julen närmar sig.
Det enda positiva med julen är Julmust och hårt bröd med Julskinka på.
Det är vad som ska bjudas på, på mitt bröllop.
När jag gifter mig med min framtida fru Citygross. Matilda ska vara första brudtärna och min älskarinna.


Perfection

Upptäckte nu när jag kom hem hur skönt det var att äntligen komma in i en lägenhet som var städad. Bara lite disk kvar i diskhon. Det var nog tur att jag hade något att göra vid klockan 17.00 annars hade jag nog fortfarande städat till perfektion. Ställt minsta lilla sak perfekt. Eller ja. Det är nog bara jag som skulle se när det blev perfekt. Ingen annan skulle nog märka någon skillnad.

Har varit på bio ikväll med W. Filmen var väl okey. Det var för mycket djupa och känsliga saker för min del.
Undviker helst sådant då jag hellre låter bli att tänka. Bra eller dåligt? Vem vet.
Var dock skönt att göra något annat än att sitta hemma eller vara ute och härja runt.
Hon är bra sådär. 
Och när man är i närheten av henne så kan man fantisera hur mycket man vill utan att hon eller någon annan får reda på det.


Tända lite ljus, lyssna på Cat Stevens, glömma, tänka, hoppas, önska.
kanske fixa lite med lägenheten man bor i. Vissa saker börjar jag faktiskt bli nöjd med.
Men jag älskar dom där små detaljerna. Och sen måste jag av någon anledning alltid ha små projekt för mig.
Och den här kvällen känns ganska perfekt för ett sånt jobb.
Sen om det blir nå snyggt, det har jag ingen aning om. Det får någon annan avgöra.

Har min bror i telefon som ringer från konserten med Green Day.
Dom spelar Good Riddance (time of your life)
Min och brorsans låt så det är underbart att han ville dela det med mig.
Känns dock hårt att jag inte hade pengarna till biljetten.
Skulle ha varit guld att stå där med honom nu.
Dom lär inte komma till Sverige på bra många år nu.


Sitter och lyssnar på en låt som summerar hela min tonårstid. Var längesen jag riktigt vågade lyssna på den när jag är själv.
Vilket jag förstår då tårarna aldrig slutar rinna nu.
Den tar fan lika hårt fortfarande. Samtidigt som det är en låt jag bara kan lyssna på om och om igen.
Jag vet inte. Den väcker mycket känslor. Allt från tonårstiden men samtidigt en kväll när min storasyster eéa satt nedanför mig strax efter hon flyttat hem från USA och sjöng den för mig. Hon har nog en av dom vackraste rösterna jag hört.
Synd att allt blev som det blev bara.
Ja, nej. Det är tunga saker. Skulle ha varit guld att ha någon att prata med nu. Bara släppa allt liksom.


Take what you can, give nothing back

Slog nyss upp ögonen och märkte att klockan snart var 17.00. Härligt. Hela dagen är försvunnen. Well well.
Vad kan man göra?
Hade lite smått panik över att lördagen var helt tom och att jag bara skulle sitta här.
Nej. Det pallar jag inte.
Tänkte slänga i mig nån macka och sen åker jag till bomhus ikväll istället. Kan bli trevligt.
Hade tänkt att bara vara hemma i helgen och ta det lugnt eftersom Matilda jobbar hela helgen men jag klarar inte av det hehe.

Imorgon blev det att fota på brynäs och sen om W hör av sig så kanske det blir något där med. Donno.

Idol

Försökte ikväll att ge idol en chans till. Det var väl slöseri med tid.
Förstår inte vad som har hänt då det endast finns tre stycken med i år som faktiskt kan bli något. Erik, Mariette(?) och Karolina. Gick in nyss och läste att hon var det som blev utröstad ikväll.
Tack gode gud för det. Nu kan hon ju faktiskt bli någonting inom musikvärlden.
För det är ju enbart pinsamt att ha på sin meritlista att man vunnit svenska idol. Det är ju ett skämt, där människorna får stanna kvar i programmet baserat på allt annat än rösten.
Den här killen Rabih. Jag vet inte om någon minns den här killen Angel, som var med för flera år sen.
Dom är av samma skrot och korn. Jag förstår inte varför dom ska gnälla fram varenda ord och hyperventilera efter varje avslutat mening i sången. Men man kanske måste ge dom lite cred för att dom faktiskt orkar OCH har samvete till att waila sönder varenda liten bokstav.

För att inte tala om den här bruden som gick upp på scenen två gånger och gör om båda låtarna till dansband!
Hur kan hon ens sova om nätterna efter att totalt ha krossat låten Hallelujah?

Calle. Jag gillade dig. På din audition. Idag lät det som om du behövde springa iväg och göra en nummer två på närmaste toalett.

Jag saknar den gamla Juryn. Säga vad man vill om deras sätt att vara. Men det var då fan mer klass på artisterna.

Vi har ikväll blivit av med signalen som gör att vi kan kolla på tv. Jag hatar comhem. Jag vill döda dom.
Men samtidigt krama sönder dom och tacka för att det blev några minuters avbrott då och då i idol.
Nu fungerar den inte överhuvudtaget så nu är jag inne på det första igen.
Detta är tredje gången det här händer på bara någon vecka. Men jag är inte bitter. Inte alls.

Det verkar inte bli någon sömn på dom närmaste timmarna.
Min kropp är som vanligt av någon idiotisk anledning speedad till max.
Jag fattar inte. kan den inte bara låta mig vara?

Nej. Nu ropade Hitler att det var dags för en cigg. Heipa!


I brist på annat

VIPER
080513 - 090519



ZPIKE



ELVIS



LESLIE


Close to nothing at all

Eller så är det inte "Dags att sluta, lägga ner och bara....aaah".
Åh. Jag är så förvirrad. Jag vill bara komma på fötter igen.
Ta tag i allting, men det känns som jag har hela världen på mina axlar.
Jag vet inte hur det ska gå till. Vet inte vilken väg jag ska ta eller vart jag ska börja.
Men jag vet att jag vill, fast det ofta känns som att jag bara vill göra slut på allt för det är så mycket just nu.
Jag går runt i en cirkel och behöver någon som tar tag i min hand och drar ur mig och visar mig världen som jag såg i början av året. För fast det var kämpigt vissa dagar så såg jag ändå möjligheter och vägar att ta.
Jag hade en viss tro på mig själv, och jag egentligen vill jag så mycket.
Jag vill inte att det ska sluta såhär. Inte efter alla år jag bokstavligen slagits för min egen existens.
Och slagits mot personer som i princip ville förgöra mig.
Jag menar. Jag var så sargad både fysiskt och psykiskt. Det fanns nog inte många som trodde på att jag skulle överleva. Inte ens jag trodde det. Men där satt jag ändå rak i ryggen. Med varken mössa, keps eller luva som jag alltid gömt mig bakom i alla år. På en länsrättförhandling och slogs för min frihet mot Jim Salomon, chefen för socialtjänsten som hade hållit mig inlåst i ett år och vann! Helt för egen maskin.
Visst. Jag hade min advokat och ett viss stöd från avdelningen.
Men när det väl kom till kritan som var det enbart jag som kunde bevisa att han hade fel.
Det är nog inte många som gjort det.
Jag mötte även mannen som torterat mig i 15 år. I två rättegångar och även där slogs jag för min frihet.
Jag och min storebror var oslagna dom gångerna. Och vi vann.

Ingen av gångerna handlade nog egentligen om det praktiska. Som att slippa fortsätta vara inlåst.
Jag har varit det under så många år. Jag kan den grejjen. Det är inget jag inte skulle klara av.
Eller rättegångarna mot min pappa. Det handlade inte om att få honom dömd, att han skulle få sitt straff eller att jag skulle få det där skadeståndet.

Inget av det där var intressant för mig.
Kriget mot chefen på socialtjänsten handlade om att jag en gång för alla skulle visa alla att jag inte skulle tolerera att folk pratade över huvudet på mig. Att mitt liv inte var en av schackpjäserna som dom flyttade runt.
Att han fan inte skulle lyckas med schack matt med min spelpjäs. Jag vägrade låta honom vara den som avgjorde det. Det var Mitt liv, och ville jag ha schack matt, då skulle jag välja det själv.

Rättegångarna mot pappa.
Jag kan fortfarande inte förstå hur jag lyckades genomföra det. Jag skakar fortfarande av rädsla så fort jag ser honom.
Men jag vet nu, att om jag inte hade gjort det så hade jag med säkerhet inte suttit här idag.
Tanken att han skulle ha vunnit ännu en gång skulle ha varit för mycket.
Jag blev inte lyckligare av att få pengar eller att han fick sitt straff då och är inte det nu.
Jag har fortfarande minsta lilla bildsekvens kvar från den sista fysiska misshandeln han utsatte mig för.
Och jag sitter fortfarande med alla minnen från dom 15 år vi var i hans våld och jag har fortfarande inga föräldrar.
Men jag vet även att tack vare mig och min bror så kommer vi alltid minnas att vi vågade gå tillbaka till honom.
Av en helt annan anledning än att vika oss och be om förlåtelse för att vi gjort fel.
Vi gick dit. Tittade honom rakt in i ögonen och berättade exakt hur det gick till. Vi lämnade ingenting osagt.
Jag satt till och med dit hans advokat som försökte vända och vrida på allt jag sa.
Det tog mig 3 minuter, sen sa han i princip ingenting av den resterande tiden i rättsalen.

Hade jag inte gjort det, hade jag inte haft den inställning jag har gentemot honom idag.
Jag är fortfarande livrädd. Varje dag värker mitt hjärta av plågsamma minnen och jag älskar honom fortfarande.
För en gång för hemskt många år sen så va han min hjälte och största förebild.
Jag kommer aldrig kunna hata min pappa. För jag har insett att jag inte tjänar något på det.
Det kommer alltid fattas bitar av mitt hjärta. Rum som skulle fyllas av min mamma och pappa.
Det kommer alltid göra ont och jag kommer aldrig kunna släppa det.

Men jag vann i alla fall en gång.

Så. Jag har den tron på mig själv. För det finns konkreta saker som jag vet att jag lyckats med.
Jag vill komma tillbaka igen. Jag vet bara inte hur och jag vill ha hjälpen.
För mig finns det ingenting som kallas för den största och sista fighten.
Jag vet att resten av mitt liv kommer vara en kamp och det måste jag acceptera.
Men det finns så mycket som jag missat under min uppväxt.
Jag vill till exempel se och lära mig hur en familj egentligen är. Jag vill inte att mina barn ska växa upp som mig.
Bara en sådan enkel sak som att ge en vuxen en spontan kram, utan någon speciell anledning.
Eller kunna ta emot fysisk kontakt från en vuxen jag litar på utan att undra vad personen har för baktankar och våga säga till den personen att inte släppa mig för en stund.
Jag tror jag skulle behöva uppleva en vanlig middag eller bara vara och ärligt ligga med huvudet i någons knä, och den personen inte ska vara en vårdare och dylikt som lugnar mig efter ett utbrott eller att den personen ska vara min sambo.
Jag behöver dom där sakerna som är så självklara att barn ska kunna göra med sina egna föräldrar.
Det är nog en sak jag inte kan acceptera att jag inte har fått uppleva.
Jag vill vara "liten" för en stund. Utan att någon dömer mig eller tycker att jag verkar konstig.

Godnatt

Time To Say Goodbye?

Kom nyss hem från en promenad med Zpike, Erik och Elin. Vi hade handlat på Time och var strax hemma då vi ser en kvinna med två relativt stora hundar. Vi var en bra bit bort när hennes hundar börjar morra och skälla mot oss. Zpike var, mot min förvånan, helt lugn och gick vid min sida. Kvinnan börjar skrika åt hundarna men dom blev bara värre och tillslut släpper kärringen kopplet till en av hundarna, varpå den springer emot Zpike som genast börjar morra och visa tänderna. Jag hoppade framför Zpike och Elin hann reagera som tur var och markerade framför hunden som antagligen blev rädd och sprang tillbaka till kärringen.
Vilken jävla idiot! Kan man inte ens ha pli på en hund så ska man då fan inte ha två!
Inte ens att hon kunde be om ursäkt heller.
Jag tackar för att jag inte var själv. Vet inte vad jag hade gjort.
Men hade hunden hunnit fram till Zpike skulle jag inte ha tvekat en sekund på att sula i med foten på hunden.
Jag må vara djurvän men kommer en hund som jag ser inte vill leka mot min hund så får den ångra sig.
Den ägaren ska vara glad för att jag inte släppte eller tappade kopplet på Zpike då han med all säkerhet hade förstört hela hunden. Blir så jävla förbannad!
Men är mäkta stolt över grabben att han reagerade som han gjorde. Och även lugnade ner sig i princip på en gång när vi gick därifrån. Det visar att vi har gjort framsteg med honom eftersom han enbart blev som han blev för att skydda oss och sig själv. Hans reaktion var helt rätt. För några månader sen skulle han ha blivit helt galen och fortsatt vara det i flera timmar efteråt.
Jag ber till gud att jag inte träffar på den där idioten och hennes hundar igen, för om det händer samma sak då vet jag inte vad jag gör. Det tragiska i det hela är ju att hundarna far illa.
Ingen hund är elak och aggressiv från början. Det är ägaren som har gjort fel.
Fattar inte varför det inte finns någon slags lag som gör det omöjligt för olämliga människor att skaffa hund.


Från det ena till det andra så är jag less nu. Känns som gränsen är överskriden(igen)och jag tar nog(läs tror fan inte jag har något val)ett beslut om att bara stänga av.
Jag fick en dum tanke att allting var påväg att vända, men det vände riktning och smällde tillbaka rakt i ansiktet på mig. Vet varken ut eller in. Det har jag i och för sig inte gjort på bra länge, och jag fattar inte varför jag ska sitta och upprepa allting. Dags att sluta, lägga ner och bara....aaah.....

Aj, min inre arm

Jonna. Du sitter antagligen och läser detta imorgonbitti runt 06:00.
Hoppas det ger dig ett leende på läpparna att jag tillägnar ett helt inlägg bara till dig.
Det ger dig förhoppningsvis mer kraft till att svänga runt med din mopp och göra det skinande rent, på ett sätt som bara du kan.
Jag hoppas vi ses imorgon klockan 10:00 på Lättings, där vi ska sprida vår bitterhet och skratta mörkret i ansiktet. Kanske om vi har tur så lyckas vi klämma in lite tid för att repetera. Räkna inte med det.

Åh Jonna din lilla finne, min sköna böna. Vad skulle mina dagar vara om du inte fanns?
När din ärrade inre arm blöder ikapp med min så ryser jag av välbehag.

Så jag tar min arm, min tarm och möter upp din arm på Lättings.

Puss för fan!


Helt jävla helvetes otroligt!

Hur många gånger ska man behöva förklara för en vuxen människa att man inte vill ha med personen att göra?
Jag menar. Säger man i stil med: "Jag träffade dig nu för att du skulle få en chans att försvara dig och ge någon förklaring på ditt handlande, men sen vill jag inte ha kvar dig i mitt liv."
Ska det då vara så jävla svårt att fatta då!?
Ska det behöva gå så långt att jag blir så förbannad och less att jag gör något jag kommer ångra?
För det är fan inte långt dit nu!

Ditt självupptagna, vidriga, känslokalla monster till människa! GE FAN I MIG!

Jag har tillräckligt med skit och behöver inte dig, som kan bli en av dom största skitarna jag träffat på i mitt liv just nu. Inte idag, inte imorgon och inte någon annan jävla dag i resten av mitt liv!

Kan du inte bara låta mig vara? Ska jag ursäkta, behöva åka hem och banka in det i huvudet på dig!?
Det var längesen någon fick mig så förbannad som jag är nu!
Jag hatar att vara såhär arg och jag hatar att du ska få mig såhär arg!

Nu istället för att sova inatt så ska jag ligga och nästan skaka för att jag är så jävla förbannad!
Tack så jävla mycket!

"jag bryr mig så mycket om dig, oavsett vad du tror"

aah joooo tjeeeena!

Ge mig en pistol att skjuta mig själv i huvudet med eller lås in mig för jag pallar fan inge mer!

gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah!!!!!!!!!!!!!!!

A Limit

Klockan är snart 21.30 och jag kom hem för ca en halvtimme sen. 12 timmar för länge från hemmet. Jag dör.
Haft möte idag med Soc och W. Jag avskyr möten. Det kan vara bland det värsta jag vet.
Blev inte bättre av att jag bara hann innanför dörren på vuxenteamet så gick brandalarmet.
Dom glömde nog den lilla detaljen att informera om det. Alarm kan vara bland det värsta jag vet också.
Men mötet gick okey. Det känns okey. Konstigt, men okey.
Sen traskade jag vidare till Lättings. Efter att ha valt ut roller till allihopa så satt sig jag och Robin och renskrev 5 manus på kontoret som enbart ger dig luft i några minuter. Sen får du helt enkelt hoppas på det bästa.
Med en vidrig huvudvärk och en fot stor som en tennisboll gick jag efter vi slutat vidare till faster för att fixa datorn jag lånat ut till henne. Efter att ha suttit i nästan 2 timmar och försökt knäckt lösenordet som karro hade, efter hon lånat min dator, så kom hon äntligen på det. Sen spenderade jag resten av timmen med att rensa och installera miljoner saker för att sen springa vidare till brynäs. För att upptäcka när jag kommer utanför dörren att det spöregnar ute, blåser och är svinkallt. Insåg imorse att mitt enda hopp till värme i vinter hade en trasig dragkedja och ett hål, vilket troligen kommer resultera i att jag får gå i min vindjacka i vinter.
(Någon som har lust att köpa en åt mig föresten? Jag lovar att stå i skuld till dig resten av mitt liv!)
Träffade i alla fall killen som skulle köpa min hylla. Hjälpte till att packa in den i hans bil, fick mina 500 kronor och kände mig stenrik tills jag insåg att dom pengarna aldrig kommer räcka till den 18 oktober då jag får pengar igen.
Så jag gick mot stan i spöregn, förbannad på livet och på min olust att lyssna på musik, allmänt less och visste att jag med all säkerhet skulle frysa mindre om jag stod i en frys.
Kom fram till bussen för att sen få hoppa av för bussen kunde inte starta. Jag drog slutsatsen att det antagligen var för att jag satt på den eftersom allt verkar vilja jävlas med mig idag. Hoppades även att någon annan kunde tro på den teorin och bara skjuta mig. Teorin fick jag behålla för mig själv. Damn!
Efter typ 20 minuter kom en ny buss som fungerade.
Jag var skittrött och helt omedveten att det fanns en verklighet runtomkring mig så jag trycker på stoppknappen och kliver av för att inse att jag klivit av 3 busshållplatser för tidigt. FINNS DET ÖVERHUVUDTAGET EN
GRÄNS!?
  
Antagligen inte då jag börjar bli blå i ansiktet för att jag är en sån idiot! Jag tänker inte ens skriva vad som hände.

Det spöregnar ute. Jag fryser fortfarande. Har enbart ätit några tuggor paj idag och någon tugga mat igår.
Jag hinner inte ens äta. Eller hinner och hinner. Rent tidsmässigt gör jag säkert det.
Men jag är så förvirrad och stressad nu att andas nästan är för svårt att hinna med.
Mitt mående och mig själv som är på bristningsgränsen hjälper inte direkt till heller.
Give me a break!
Nu måste jag snöra på mig skorna och klä på mig igen för att gå ut med doggen.

Imorn blir det nog Lättings fram till 14. Sen läsa journal mellan 14.00-16.00

Sa jag att det spöregnar?

Skönsång?

Roadtrip till Karlskrona i somras.
Finns även en video där jag dansar och mimar till Vincero med Fredrik Kempe men så kul ska vi inte ha.


Blinkande illrar. Eller halsband.

Jag är så borta att jag inte ens orkade reagera på paret som var ute och rastade sina åtta illrar med blinkade halsband och killen sa upprepade gånger till illrarna att stanna, när jag och doggen var på promenad.
I och för sig så är en reaktion kanske överflödig då inte någonting chockar mig längre.

I can't hold on when I'm stretched so thin

Men vad strul det ska vara med allting. Är det inte det ena så är det det andra. För att sen fortsätta att bli det tredje och sen det fjärde.
Lite tid att andas också skulle inte vara helt fel. Minsta lilla sak känns rent omöjligt att slutföra, och jag har redan börjat nedräkningen till julafton.
Det känns som om jag bara går runt på tomgång med saker inplanerade i hjärnan som jag gör automatiskt utan att känna något. Och när jag väl känner något så får jag svårt att andas och paniken tar över det mesta.
Jag avskyr att ha fysiskt ont eftersom psyket blir för mycket.

Måste ta en promenad med Zpike. Varför kan han inte bara gå på lådan som katterna?
En promenad brukar funka ibland när hjärnspökena blir för mycket, men nu är det kolsvart ute och minsta lilla ljud får mig att hoppa till.
Men som sagt. Han behöver promenera för att bygga upp alla muskler igen och sen behöver han sin dagliga träning av diciplin. Lillgrabben. Tänk om du slapp åka tillbaka.
Men vi riktigt njuter varje dag du är här.
Så mysigt varje natt när du kommer krypandes och ska ligga sked med mig och Matilda och som vanligt slicka på Matildas händer tills du snarkar högt.
Eller när du och Elvis (katten) brottas med varandra och Leslie (Katten) går runt och fnyser åt er som den primadonnan hon är.
Bästa var när Matilda skicka ett sms till mig att Leslie öppnade toadörren när Matilda satt där.
Sen kom dom in på led en efter en och sätter sig på en rad framför Matilda och bara tittar på henne.
Därför är det så svårt att lämna tillbaka honom när ägaren mår bättre.
Man vet aldrig hur lång tid det tar innan han kommer tillbaka igen.
Förra gången tog det knappt 2 veckor, en annan gång nån månad. Well well.

Nej, men promenad var det.
Min fot ser ut som en tennisboll efter gårdagens promenad.
Underbart att inte kunna gå mer än ca 30 minuter innan man vill vrida sig av smärta.
Jävla skit operation att inte lyckas.
Men olika faller ödets lott. Ett rostigt gammalt vrak, det blev min lott.



The list of 2009

Jag vaknade för ca en halvtimme sen. Gick på toa, hällde vatten i ansiktet för att få min syn tillbaka, drack lite vatten och gick sen ut på internet. Jag kände mig yr, allmänt äcklig och skapligt bakfull efter gårdagens äventyr som slutade på Jackpott för övrigt.
Anyway. Jag klickade omkring på människors olika bloggar men stannade upp i chock i en tjejs blogg.

"Jag har spenderat hela min(något bakfulla) dag med att skrubba båtar tillsammans med alla andra vid namnet ******"

Vilket jävla öde!
Jag sitter och föreställer mig bilden av mig, min bror och våra föräldrar, med att stå och skrubba båtar bakfulla på en lördag. Ni som känner mig och vet hur jag växt upp kan se det roliga i det hela.

Det finns miljontals saker jag hellre skulle göra men jag har gjort en lista som beskriver litegrann.

TIO SAKER JAG HELLRE GÖR ÄN ATT SKRUBBA BÅTAR BAKFULL


1.
Jag hoppar hellre hopprep i en timme
2. Jag gör hellre 100 situps
3. Jag skulle hellre snurra runt i tio minuter
4. Jag deltar hellre i Vasaloppet
5. Jag äter hellre en skål med fårtestiklar
6. Jag slickar hellre alla tanters armhålor efter dom sprungit vårruset
7. Jag leker hellre jaga med en ekorre om jag så måste klättra i träd för att vinna
8. Jag släpper hellre in Anna Skipper i mitt hem för att kolla mina matvanor
9. Jag skulle hellre ligga sked varenda natt i femton år med vinexperten Karl Jan
10. Jag fortsätter hellre att leva mitt liv utan familj om skrubba båtar är vad man gör tillsammans


I tried to sweep out the rules my emotions left

Vaknade runt 12 och insåg att jobbet började halv 9. Keep up the good work! Åkte iväg och läste journal och
har sen spenderat kvällen i Forsbacka med Evelina.
Vi har suttit i hennes soffa, lyssnat på Elvis, kedjerökt och pratat plågsamma och roliga minnen.
Har inte haft dom stunderna på ett tag så det var skönt.

Imorgon ska jag till Jonna och fota igen. Får se vad hon hittat på den här gången.
Sen åker jag till världens ände, alltså Forsbacka igen över natten.
Jag och Evelina tänker sorgedricka och kolla igenom alla våra böcker vi skrivit i under alla år. kan bli intressant. Riktigt sådär blödigt och fint.
Blir väl en sväng till Johan och Maria också. Längesen nu.

Så. Nu har jag skrivit vad jag gjort idag och vad jag ska göra imorgon. Mer behövs inte.
Känns inte direkt meningsfullt då jag har känslan att livet inte är det heller.

Tjiiing!


The Sun

Ännu en dag har snart passerat. Skönt att bli av med den. Hinner förhoppningsvis samla lite kraft inför nästa.
Idag på förmiddagen var jag och grabbarna på jobbet i hemlingby och grillade lite korv och hämtade massa pinnar som vi skulle använda efter lunch. Vi skulle bygga lite modeller som barnen kan kolla på när dom kommer till Gasklockorna på Lördag. Jag byggde en båt. Jag svor hela tiden, men den blev i alla fall klar.
Tiden i hemlingby gick iofs mest ut på att lyssna på Ante när han berättade att han hade lyckats få en fästing inne i ett väääldigt känsligt ställe. Men sen ångrade han att han tog bort den, då han skulle viljat veta vad som kunde ha hänt om han hade fullföljt söndagsmyset med tjejen.
Så är varje dag med Ante. Hans historier tar aldrig slut. I love it!

Samtalet på Kompassen tog hårt. Jag insåg en hel massa saker när jag satt där.
Anneli insåg nog en hel massa saker också. Vi vet inte riktigt hur vi ska gå tillväga.

Imorgon var det ännu en ny dag, som sagt. Yey!
Jobb fram till 14.00 sen upp till södertull och läsa journal mellan 14.00-16.00.
Det är jäkligt jobbigt att läsa vissa saker, det väcker mycket jobbiga minnen vissa gånger.
Många gånger har jag ångrat att jag läst vissa saker, men samtidigt är det intressant att veta vad jag gjort i alla år då jag inte kommer ihåg så mycket.

Spela lite Donkey Kong kanske?


RSS 2.0