Klockan är snart 21.30 och jag kom hem för ca en halvtimme sen. 12 timmar för länge från hemmet. Jag dör.
Haft möte idag med Soc och W. Jag avskyr möten. Det kan vara bland det värsta jag vet.
Blev inte bättre av att jag bara hann innanför dörren på vuxenteamet så gick brandalarmet.
Dom glömde nog den lilla detaljen att informera om det. Alarm kan vara bland det värsta jag vet också.
Men mötet gick okey. Det känns okey. Konstigt, men okey.
Sen traskade jag vidare till Lättings. Efter att ha valt ut roller till allihopa så satt sig jag och Robin och renskrev 5 manus på kontoret som enbart ger dig luft i några minuter. Sen får du helt enkelt hoppas på det bästa.
Med en vidrig huvudvärk och en fot stor som en tennisboll gick jag efter vi slutat vidare till faster för att fixa datorn jag lånat ut till henne. Efter att ha suttit i nästan 2 timmar och försökt knäckt lösenordet som karro hade, efter hon lånat min dator, så kom hon äntligen på det. Sen spenderade jag resten av timmen med att rensa och installera miljoner saker för att sen springa vidare till brynäs. För att upptäcka när jag kommer utanför dörren att det spöregnar ute, blåser och är svinkallt. Insåg imorse att mitt enda hopp till värme i vinter hade en trasig dragkedja och ett hål, vilket troligen kommer resultera i att jag får gå i min vindjacka i vinter.
(Någon som har lust att köpa en åt mig föresten? Jag lovar att stå i skuld till dig resten av mitt liv!)
Träffade i alla fall killen som skulle köpa min hylla. Hjälpte till att packa in den i hans bil, fick mina 500 kronor och kände mig stenrik tills jag insåg att dom pengarna aldrig kommer räcka till den 18 oktober då jag får pengar igen.
Så jag gick mot stan i spöregn, förbannad på livet och på min olust att lyssna på musik, allmänt less och visste att jag med all säkerhet skulle frysa mindre om jag stod i en frys.
Kom fram till bussen för att sen få hoppa av för bussen kunde inte starta. Jag drog slutsatsen att det antagligen var för att jag satt på den eftersom allt verkar vilja jävlas med mig idag. Hoppades även att någon annan kunde tro på den teorin och bara skjuta mig. Teorin fick jag behålla för mig själv. Damn!
Efter typ 20 minuter kom en ny buss som fungerade.
Jag var skittrött och helt omedveten att det fanns en verklighet runtomkring mig så jag trycker på stoppknappen och kliver av för att inse att jag klivit av 3 busshållplatser för tidigt. FINNS DET ÖVERHUVUDTAGET EN
GRÄNS!?  
Antagligen inte då jag börjar bli blå i ansiktet för att jag är en sån idiot! Jag tänker inte ens skriva vad som hände.

Det spöregnar ute. Jag fryser fortfarande. Har enbart ätit några tuggor paj idag och någon tugga mat igår.
Jag hinner inte ens äta. Eller hinner och hinner. Rent tidsmässigt gör jag säkert det.
Men jag är så förvirrad och stressad nu att andas nästan är för svårt att hinna med.
Mitt mående och mig själv som är på bristningsgränsen hjälper inte direkt till heller.
Give me a break!
Nu måste jag snöra på mig skorna och klä på mig igen för att gå ut med doggen.

Imorn blir det nog Lättings fram till 14. Sen läsa journal mellan 14.00-16.00

Sa jag att det spöregnar?