Hade av någon anledning inte ställt klockan imorse utan vaknade när Sebbe ringde runt 10.30 och frågade vart jag var. Slängde på mig kläderna och sprang till bussen som skulle gå vilken sekund somhelst. Kul start på dagen.
Var sååå jäkla slut i hela kroppen och är det fortfarande. Jag måste ha glömt bort att ordet Nej existerar.
Det är inte så att jag inte kan säga nej till en person om den frågar om jag kan ta på mig olika saker utan jag kan inte säga nej till mig själv. Har tagit på mig på tok för mycket saker och dom närmaste 5 veckorna med föreställningar alla dagar utom måndagar får mig att nästan kräkas samtidigt som det ska bli kul.
Hinner aldrig varva ner och kan pågrund av det så får jag endast några få timmars sömn varje natt om jag har tur. Många gånger blir det inte ens en minut. Men det är inte direkt så att man kan backa nu liksom.
Det förstör för så många andra.

Vi i teatergruppen är inbjudna till Gävle teater ikväll för att titta på en teater om de 42 tjetjenska rebellerna som tog åttahundra personer i gisslan inne i Dubrovka teatern i Moskva 2002. Kan bli riktigt intressant.
Såg nu att klockan är tio över sex så nu blir det stress stress stress eftersom jag ska möta Kjell vid Time halv sju.
Tyckte jag nyss kom innanför dörren vilket jag i och för sig nästan nyss gjorde.

I wish it didnt hurt, hurt like this to say this things to you. I'll sacrifice forever. Please just for tonight.