Om jag ska klara det jag försöker ta tag i nu så behöver jag få ett välorganiserat och ansvarsfullt liv där saker som kan störa min väg tillbaka inte får finnas. Vardagsproblem kan jag inte göra något åt, dom finns hos alla men problem eller störningsmoment utöver det kan jag inte tillåta just nu.
Man kan inte skriva allt man vill eftersom det är synligt för alla och man kan inte prata med vemsomhelst om det då tyvärr det mesta kommer fram till fel personer nästan på en gång, och oftast så blir det ord som inte ens har kommit ur min mun. Men samtidigt som jag sitter och skriver det här så ekar det en massa ord och meningar i min hjärna som jag helst av allt bara vill skrika ut, men som jag inte kan då jag inte vet om det kommer skada mer än att hjälpa.

Men det är det här med ansvar som är som en käftsmäll nu ikväll. Inte bara från mitt håll och ärligt så är jag så trött på mycket just nu. Förvirrad, ledsen och arg. Blandat med djup kärlek och förtroendebrist.

Jag vet inte om det finns tid kvar fast jag vänder på varje sten för att hitta det.