The Pain Of Loving Me
Jag hoppas på ork, energi, lust och att mina ben orkar bära mig in i det nya året. Att min skrivkramp helt huxflux skulle avta för en stund vilket resulterade i det förra inlägget gjorde nog mer ont än gott. Det är mycket som är tungt nu och jag önskar att 2009 inte skulle avslutas på det sättet som det kommer att göra och att mina tankar hade en helt annan riktning än vad dom har nu.
Dom senaste dagarna har kört mig rakt ner i botten och känslan av att det aldrig kommer kännas okej igen är för påtaglig. Jag önskar det var annorlunda men det är med tårar i mina ögon som jag säger adjö till år 2009.
Men den stora frågan just nu är varför jag sitter när klockan är över sex på morgonen och gör en video.
Jag antar att den får summera och avsluta året som har varit.