Äntligen hemma efter en evighet av försening. Jämfört med Gävle så har dom sommar i Karlskrona.
Det högg verkligen i hjärtat att behöva kliva på flygbussen medans Alexis skrek Tilda, Totte följa med med tårar i sina ögon. Alexander vägrade byta sängkläder utan han skulle sova med samma som jag sovit med tills jag kom tillbaka. Han var tydligen riktigt låg efter att vi hade åkt. Lillplutten då.

Ska försöka tvinga Matilda i säng. Hon ska upp och jobba 07-16 imorgon. Jag lider med henne.
Själv hoppas jag på att få sova till i alla fall 12 men min rastlöshet efter all försening har satt sina spår så jag hoppas inte på för mycket. Dagen imorgon blir väl inte mycket bättre då den verkar helt tom.
Huvudet är i dvala deluxe och hänger för det mesta inte med ett dugg. Jag blir nästan galen. Bara nästan.

Nu ska jag lägga mig i soffan och drunkna i tankar